Vi band fast en ballong runt lilla Cappi. Sen skrattade vi hysteriskt medans han rusade runt och försökte få tag på den...

Nu kan jag entligen se mitt rum som färdigt. Riktigt färdig blir man nog aldrig men jag får inte längre någon känsla av att det är något som måste göras eller fixas. Inte akut i alla fall. Sen kommer man ju alltid hålla utkik efter fina och roliga saker som kan passa både här och där.

Basen består av IKEA möbler men jag tycker ändå inte att man får den känslan när man kommer in i rummet. Det kan bero på sängen som faktiskt är nerplockad från vinden. En kär gammal barndomsklenod som passar fint i mitt lilla dockskåpsaktiga rum. Det är på snudden till barnsligt men jag tycker att den svarta hyllan kommer in och kompenserar upp för allt gulligt.







Skrivbordet (IKEA) har fack där man kan stuva undan laptopen när man inte använder den. Då får man massa plats för att sprida ut alla pluggböcker. Även stolen som är mer som en bänk har gömd förvaring. Man kan öppna locket och där ligger alla mina pärmar och gamla skolarbeten. Mycket praktiskt!



Akvariet är verkligen inget inköp som jag ångrar. Rummet blir levande på något sett och det kostade bara 199 kr på Hornbach.



Jag är fullt medveten om att ramarna hänger snett. Men jag har ännu inte hittat bilder till alla så fram tills dess så får de hänga så. Ser faktiskt inte alls så snett ut i verkligheten.



En liten smyckeshörna fick jag också plats med. Den fina damen som förvarar ringar fick jag av min svärmor efter att de hade varit i England. Roligt att den passar som handen i handsken i rummet.

På lördag åker jag till Karlstad. Efter en hel dag i skolan så hoppas jag att jag orkar hålla mig vaken under en tre timmars bilresa. Men det kommer vara väldit mycket värt det. Efter tre veckor ifrån varandra så börjar man bli lite kramsugen. Jag längtar tills vi flyttar till USA och får en vardag tillsammans, träffas varje dag. Distans i all ära, men efter ett tag blir man less. Man kan liksom inte ta fårhållandet vidare. I vanliga fall så hade vi nog flyttat ihop vid det här laget, köpt oss en hund och lagat middagar tillsammans på kvällarna. Men tills vidare... får vi nöja oss med några mysiga helger när det passar sig.

Kärlek till dig!

Dom pratade om att människor är mätbara idag på ett sätt som vi aldrig har varit förr. Orsaken till detta beror till stor del på vårat användade av internet och alla dess funktioner. Dom la fram ett roligt exempel som handlade om fågelinfluensan. Man kunde mäta sjukdomens spridning med hjälp av google. Det kanske låter konstigt men egentligen är det väldigt logiskt.

Genom att studera antalet sökningar på ord som 'feberfrossa' och lokalisera vart sökningarna kom från kunde man se vilka regioner som var utsatta. För man söker oftast inte på 'feberfrossa' för skoj skull. Man vill veta mer om det för att man antagligen oroar sig för att man har det och att detta då skulle vara ett tecken på just fågelinfluensan.

Samtidigt nämnde de att dateing-sidor också bidrar till att vi blir mer mätbara. När man anmäler sig till en sådan sida så ombedes man ofta att fylla i formulär och svara på frågor som ska ge en bild av hur man är som person. Dessa svar blir sedan till siffror och diagram för att senare kunna användas till en matchning och för att hitta en partner med liknande egenskaper.

Det blir alltså möjligt för personer som inte känner dig över huvud taget att få reda på hur du är som person genom uppgifter som du lämnat själv. Om man jämför med 'den gamla goda tiden' så var detta endast möjligt genom faktiska möten, samtal eller via hörsägen. Men det innebar ju också att man faktiskt var tvungen att ha en koppling till personen i fråga. Så är det inte idag...