Blev en ganska crapy film men jag tänkte att det kunde vara lite kul att se en liten glimt om hur vi hade det där borta. Värkligen en helt underbar liten håla vi var i. Tänk på att läsa "håla" på ett positivt sett. Otroliga människor som vet hur man lever ett kul och innehållsrikt liv. Om det är några personer som faktiskt ska ha blogg så är det dom som bor där. Dom hade nog haft något vettigt och kul att skriva om, istället för en god äppelpaj, en t-shirt från gina tricot eller en lista om vad man kan blogga om som just nu ligger på blogg.se förstasida. Otroligt inspirernade. Höhö!

Visst känns det bra, visst känns det som om vi har valt rätt skola. Lagets alla nio tränare har skickat brev med personliga hälsningar till Sebastian. Även de tränarna som inte var där när vi besökte skolan och som inte har träffat honom än skickade några vänliga ord för oss att läsa. Nu längtar jag ännu mer tills den stora flyttdagen kommer...

Jag har suttit och kollat runt i alla mappar med gamla bilder och filmer. Det finns en mapp som jag alltid fastnar vid och det är "Flick-SM Skövde". Flick-SM, hur gamla var vi då, 15? En sak är i alla fall säker, vi betedde oss inte som vi borde gjort i våran ålder. Men jag kan ändå inte låta bli att få ett brett leende på läpparna när jag ser de här filmerna. Så jag bestämde mig för att göra ett litet klipp med mina favoriter...
Det är ytterst svårt att tro att den här lilla skaran med flickor var bäst i Sverige på handboll, både i sin årskull och den över. Vi vann allt!

Jag kommer alltid älska de här flickorna!

I veckan sa Sebastian att han skulle ta tåget ner till mig idag. Men i fredags ringde han och sa att eftersom skolan börjar på måndag (imorgon) så hinner han inte längre. Han trodde att han började först på onsdag. Även om jag tror honom så finns det en liten del av mig som fortfarande sitter och väntar på att han ska dyka upp här utanför huset... Som en överraskning. Jag brukar ju överraska honom ibland genom att bara komma upp till Karstad utan att han vet det.

På hans födelsedag satte jag mig i bilen klockan tre på natten för att köra tre timmar upp till lilla Alster. Allt bara för att kunna gratta honom på morgonen klockan sex innan han gick till skolan. Köpte med mig färskt bröd, wienerbröd och vaniljhjärtan. Sen när han gick till skolan så slocknade jag som en stock och sov tills han kom hem igen.

Så om jag hoppas riktigt mycket kanske han bara står där helt plötsligt...

Igår, innan jag skulle somna fick jag en idé. Jag kunde inte släppa den, hur mycket jag än försökte. Jag bollade för och nackdelar mot varandra men kom till slut fram till att det blir bäst om jag låter mig själv skrida till verket. Så idag, efter att jag och mamma var och storhandlade kilade jag iväg. När jag kom tillbaka var jag inte längre ensam och mitt rum kommer från och med idag även att bebos av två oranga flickor. Charlotte och Robyn, döpta efter mina två absolut favorita TVserie-profiler.



Jag tror att akvarier av både mindre och större typ kommer slå stort inom inredning så småningom. Anledningen till att mitt 25 liters-akvarie är så tomt är att jag inte kunde bestämma mig vad jag skulle ha i det. Det finns så många fräcka saker så man får gåshud. Så jag kommer fylla på det allt efter som. Det sätter verkligen en prägel på hela rummet. Jag kommer garanterat att skaffa ett större när jag flyttar hemifrån och får mer plats. Just min lilla Fish-Tank kostade 199:- på Hornbach. Sand kan man välja efter smak och pris. Jag köpte 5kg vit/silver sand för 59:-. Fisksand är även ett billigt alternativ till dekorationssand för ljusarangemang mm, eftersom det är billigare och man får en större mängd. Invånarna i akvariet kostade 49:- styck och är guldfiskar av typen Slöjstjärt. De växer sig stora och kan bli upp till 20 cm långa.

PS. Guldfiskar mår inte bra i en skål, det är en myt... DS.

Själv kunde jag inte gå på matchen då jag var tvungen att mata alla hästar i stallet. Men en fågel viskade i mitt öra att det gick bra för brorsan i alla fall och att hans lag vann. Så jag kan ju inget annat än att vara en stolt syrra och gratta skrället för att han är så duktig.

Hell, a.k.a Helena åker till Australien imorgon. Så till hennes ära samlades vi idag för lite tacos och adjösägande hemma hos henne. Återigen kommer vi tappa en av gängets medlemmar till landet down-under. I samma veva som Paula kommit hem från samma land så lämnar Helena oss för att möta samma öde. Hon grät lite men på det stora hela så var det en fin kväll med de allra bästa vännerna.

Nu när Helena åker så kan jag naturligtvis inte låta bli att tänka på den dagen då det kommer bli dags för mig och Sebastian att säga adjöss till alla här hemma. Jag kan redan föreställa mig ångesten och saknaden jag kommer att känna. Men man lever bara en gång och man kan inte dö nyfiken, Gud förbjude... Så än så länge har jag inte ångrat mig. I almanackan står det fortfarande AVRESA: USA och lika mycket som jag kommer sakna Sverige, lika mycket längtar jag tillbaka dit just nu.

Men fram tills dess får mina tankar gå till Helena och jag hoppas att hennes resa går så bra som den kan gå!